Nu är stödpaketet här

Textstorlek:

På måndagseftermiddagen presenterade regeringen det efterlängtade nationella krispaketet . Sammanlagt
1, 22 miljarder till de av torkan drabbade lantbrukarna var beskedet. Främst handlar det om stöd på grund av foderbrist och uteblivna intäkter .

Under en pressträff i Rosenbad tillkännagav Finansminister Magdalena Andersson (s), landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (s) och klimatminister Isabella Lövin (c) det nationella åtgärdspaketet.

400 miljoner betalas ut för att stärka lantbrukarnas likviditet 2018. För att ge lantbrukare med mjölk-, nötkött- och lammproduktion bättre förutsättningar att klara bristen på foder och de ökade kostnader som det innebär skjuter regeringen till medel som kommer att betalas ut så fort som möjligt. Dock senast i december 2018.

60 miljoner går till nedsatt kontrollavgift för slakterierna under 2018. Det rör sig om sänkningar av den avgift slakterierna betalar för den obligatoriska kontrollen. Genom att hålla nere dessa kostnader möjliggör regeringen för minskade kostnader för djurproducenter vilket kan förbättra deras likviditet under en ekonomiskt mycket ansträngande period.

760 miljoner kommer under 2019 att skjutas till för ytterligare åtgärder som ska underlätta för den av torkan drabbade jordbruks- och livsmedelssektorn. Utformningen av dessa åtgärder kommer att ske i dialog med branschen så att medlen kan riktas in där de gör mest nytta för det svenska lantbruket och den svenska livsmedelsproduktionen.

Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att betala ut stöden till lantbrukarna medan Livsmedelsverket hanterar den sänkta slakteriavgiften.

– Stödet är exceptionellt och ges i ett exceptionellt läge. I en kris håller Sverige ihop kommenterade finansminister Magdalena Andersson under den direktsända pressträffen.

– Vi har räknat med 375 kronor per vuxet djur i stöd och satt ett takbelopp på 150 000 per gård sade Sven-Erik Bucht under samma pressträff.

Utöver det krispaket som presenterades i måndags. pågår arbete för en lång rad andra åtgärder.

Sverige försöker få ett undantag från EU-reglerna om utsäde för att på så sätt få tillstånd att använda spannmål som egentligen skulle ha levererats till kvarnar som utsäde.

Fortifikationsverket vill som förvaltare av markområden bidra till att att allt tillgängligt foder samt betesmarker kan komma till nytta och användas. Därför upplåter de efter godkännande av Försvarsmakten i vissa fall tillfällig nyttjanderätt av mark. Regeringen undersöker också vilka andra myndigheter som skulle kunna bidra på motsvarande sätt.

Distriktsveterinärer utbildas extra i ämnen som foderbrist och växtförgiftning för att kunna ge ännu bättre stöd till djurägare.

Jordbruksverket planerar för att lantbruksföretag i höst ska kunna ta del av subventionerad gårdsspecifik kreditrådgivning inom ramen för landsbygdsprogrammets budget.

Förutsättningarna att höja stöd till betesmarker där även hästar ses som betande djur ses över.

Berörda myndigheter undersöker just nu lösningar på problemen med att frakta foder på fartyg. Torrt foder räknas som farligt gods på grund av brandrisken.

Tomas Olsson på Norrby gård i Kungsör är styrelseledamot i LRF Mälardalen och har fårproduktion, naturbete och vallodlingar på sin gård.

– Det lät bra så här långt är hans kommentar till stödpaketet.

– Visst är det motsägelsefullt att samma regering höjer dieselskatten men de har iallafall visat att de förstår allvaret och satt sig in i frågan. Jag hoppas att alla slags lantbrukare, även spannmålsbönderna på något sätt kommer att få del av det här. Ur den aspekten är det kanske ganska klokt att en del av stödet kommer att fördelas och betalas ut nästa år.

Dock har Tomas Olsson en farhåga.

– Jag hoppas att administrationen av stödet kommer att fungera smidigt. Både jag och de kollegor jag hunnit prata med är oroliga för att det ska bli krångel med den men jag måste ändå säga att man från regeringens sida verkade ha förståelse för att det är bråttom.