256 sätt att bilda regering efter valet

Textstorlek:
Annons:

Tänk att vi fick en likadan röra i Sveriges riksdag som det är i Svenska akademien. Diskussionerna är ungefär desamma om vem som skall ut och vem som skall leka med vem. Annie Lööf vill inte leka med Stefan Löfven men Löfven kan tänka sig att leka med Lööf om Jan Björklund också får vara med i sand­lådan.

Ulf Kristersson vill leka ensam eller med Ebba Busch Thor fast det går bra med alla andra i Alliansen också. Men Löfven vill han inte ha i sandlådan. Jonas Sjöstedt vill dock ingen leka med så han får snällt hålla sig i bakgrunden. Gustav Fridolin och Isabella Lövin leker helst med Stefan Löfven, Kristersson vill de inte alls leka med. En sak är alla dock överens om och det är att Jimmie Åkesson vill absolut ingen leka med. Men han vill leka med alla.

Om nu Lööf och Björklund bestämmer sig för att leka med Löfven vem skall då Kristersson och Busch Thor leka med? Eller om Kristersson får som han vill och får med sig Alliansen i sandlådan, vem skall då Löfven leka med? Härom dagen föreslogs det att Lööf skulle kunna bli lekledare, det sade i alla fall Lövin. Så då hade vi under en kort tid tre personer som ville vara herre på täppan. Men ännu så länge står Stefan Löfven på sig, speciellt som flest väljare räckt upp handen för honom.

Att det är så beror på att han som ingen vill ha, Sjöstedt, ändå räknas som en lekkamrat till Löfven. Utan hans medverkan hade de fyras gäng varit större. Så därför tycker Björklund att Kristersson är den som skall få bestämma leken. Det tycker Jimmie Åkesson också men det är det ingen som än så länge bryr sig om.

Det hela börjar likna hur det var under romarrikets tid med intriger hit och dit för att få makten. Skillnaden är dock stor – här är det ingen som blir förgiftad eller riskerar att skickas till någon provins långt bort. Dessutom har parti­ledarna en ”kurator” att prata ut inför. Det är talmannen som skall se till att landet har en statsminister. Ungefär samma jobb som kungen har med Svenska akademien alltså. Talmannen skall lyssna på vad partiledarna tycker och sedan komma med ett förslag.

Sedan är det upp till de 349 lekkamaraterna i sandlådan att rösta på talmannens förslag. Säger lekkamraterna nej till fyra förslag blir det nyval. Inget roligt jobb – tänk att behöva lyssna på att han eller hon får inte vara med. ”Är han eller hon med vill inte jag vara med. Jag vill bestämma, han får inte bestämma”. Men till talmannens första förslag är det ännu en vecka kvar.

Men inget är nytt under solen, läs bara det här från SVT Opinion år 2010. När Sverige hade fem riksdagspartier fanns rent hypotetiskt 32 olika sätt att kombinera de fem partierna för att få fram en regering. Med sex partier, vilket det blev år 1988, blev det 64 alternativ och med sju partier från 1991 uppstod 128 teoretiska möjligheter.

Nu efter valet 2010, med åtta partier i riksdagen, finns det 256 möjliga regeringskonstellationer. De flesta av dessa är i det närmaste orealistiska, skrev Torbjörn Bergman, professor i statsvetenskap.

Alltså, situationen är likadan i år så talmannen har inga fritidsproblem – det gäller således att tänka ut 256 möjliga konstellationer.

Annons: