Landsbygd i valrörelsen

Textstorlek:

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva anser att landsbygdsfrågor fått en positiv uppmärksamhet av alla stora partier i årets valrörelse. Organisationens ordförande Åse Claesson är positiv inför landsbygdens framtid.

Annons:

Organisationen, som är partipolitiskt obunden, vill ha en bra balans mellan stad och land och de anser att landsbygdsfrågorna fått uppmärksamhet i alla partier i årets valkampanj.

På frågan hur det märkts i valkampanjen svarar Åse Claesson:

– Uttrycket ”Hela Sverige ska leva” används, jag har även sett uttrycket på en valaffisch, och det är vi glada för. Vi har en värdegrund som står för mångfald och demokrati. Vi hoppas att de använder uttrycket så att det fyller det värde vi ser med att skapa ett land i balans, säger hon.

Under årets gång har det skett en positiv utveckling:

– Vi bjuds in och det är många som vill föra en dialog med oss, så har det varit under tiden den landsbygdspolitiska utvecklingen har pågått det senaste året.

Hon är hoppfull inför positiva förändringar på landsbygden efter valet eftersom det talas om frågor som berör landsbygden.

– Det är ett steg i rätt riktning, men det finns mer att önska, säger hon.

Hela Sverige ska leva har tagit fram ett program med 35 konkreta förslag för en levande landsbygd. Bland annat vill de att alla 75 förslag i den parlamentariska landsbygdsutredningen ska genomföras, att polis, räddningstjänst och ambulans ska finnas i alla kommuner, att statliga, regionala och kommunala jobb ska omlokaliseras och att centraliseringen ska stoppas.

De vill också bland annat ge lokalsamhället större inflytande över beslut som rör bygden.

– Alla frågor som vi driver vill vi se mer handlingskraft i. Ett område som det berör är service. Det finns inte en lösning, utan man måste tänka innovativt och bjuda in företag och människor. Pengarna i systemet måste användas på ett smart sätt, så att många får ut något av dem, säger Åse Claesson.

Men även om landsbygdsfrågor berörs nationellt så är det i slutändan många beslut som fattas på kommunal nivå, uttrycker Åse Clasesson.

– Till exempel skola och kommunal trafik planeras på kommunal nivå. Därför ser det olika ut i olika kommuner, säger hon.

Balansen måste finnas i alla led – nationellt, regionalt och kommunalt. Frågorna som berör landsbygden, berör även städerna.

– Städer är beroende av landsbygd. Människorna i städerna behöver mat och energi som produceras på landsbygden och trä för att bygga. På landsbygden finns också gruvor som ger skatteintänkter.

Ändå pratar man om ”allmosor” till landsbygden genom bidrag till skillnad mot hur man pratar om städerna, menar Åse Claesson.

Är det några partier som framhållit landsbygdsfrågorna bättre i val­rörelsen anser du?

– Jag måste välja mina ord, eftersom vi är partipolitiskt obundna. Det varierar, några partier uttrycker sig mer och några mindre. Alla partier har förslag till förbättringar på landsbygden, men innehållet varierar, säger Åse Claesson.

Tror du att balansen mellan stad och land kommer att öka efter valet?

– Jag är optimistisk så jag svarar ja på den frågan.

Annons: