Behöver vi verkligen en regering?

Textstorlek:
Annons:

Strax efter valet skrev jag i denna krönika om hur regeringsbildningen mest liknar barn i en sandlåda. Den vill inte leka med den och så vidare. Men det är inget mot vad som händer i ett land långt borta där presidentens sandlådekompisar är mycket mäktiga män. Nu har det seglat upp en kvinnlig eventuell presidentkandidat för demokraterna till nästa val. Hon har påstått sig ha indiansk påbrå vilket presidenten inte varit sen att betvivla. Ändå kallar han henne för Pocahontas. Det var precis likadant då den förre presidenten installerades – den nuvarande ifrågasatte om han var född i landet långt där borta. Det gick att bevisa, vilket den förre presidenten kände sig tvingad till. Likadant är det med ”Pocahontas”. Hon har låtit sig dna-testas och svaret visar att hon har indiansk påbrå från mellan fem till tio generationer tillbaka.

Att ingen frågar sig var den där presidenten i landet långt där borta kommer ifrån. Han verkar ju ibland vara från en annan planet. Här i landet har dock inte de som försöker bilda regering börjat ifrågasätta varandras ursprung. Och det är väl naturligt för som det är nu har väl ingen av dem tid över till att släktforska. Men tänk om man skulle komma fram till att Annie Lööf inte är från Småland – var har hon då fått dialekten ifrån? Eller att Ulf Kristersson inte är ifrån Skåne. Det kan man dock fundera över för här hörs inte ett uns skånska.

Att Stefan Löfvén är ifrån Stockholm går dock inte att ta miste på. Inte heller att Ebba Busch Thor är ifrån Uppsala. Och så har vi majoren, Jan Björklund, som är ifrån Västergötland vilket hörs ibland. Gustav Fridolin är likt Kristersson bördig från Skåne vilket också det hörs ganska tydligt. Hans radarkompis, det andra röret, Isabella Lövin är det dock något skumt med. Ibland sägs det att hon är ifrån Avesta i Dalarna men hon är född i Skåne. Här finns dock inte tillstymmelse till dialekt – vare sig skånska eller dalmål. Likadant är det med Jonas Sjöstedt som är bördig från Göteborg. Här undslipps aldrig något som görbra eller gôtt. Jimmie Åkesson då, jo, han är så klart ifrån Skåne där hans parti har sitt starkaste fäste. Men hörs det då? Jodå, lite grann skymtar det fram.

Man undrar vad presidenten i landet långt borta skulle kalla dessa om de vore antagonister till honom. Han kallar ju en av sina sandlådekompisar för rocketman. Kanske han skulle kalla Löfvén för ironman med tanke på hans bakgrund som Metallordförande. Björklund kanske hade blivit degraderad till sergeant – presidenten gillar ju att nedvärdera folk.

Men det finns liknelser mellan valet i Sverige och det som mynnade ut i presidenten i landet långt borta. Ni minns väl att det var dött lopp ända in i kaklet som det populärt sägs här. Presidenten fick ju som den minnesgode minns färre röster än motståndaren Hillary Clinton – men fler elektorsröster.

Här i Sverige försökte Kristersson bilda regering. Nu har man i alla fall passerat kaklet och nu råder det en total osäkerhet – ingen som styr landet. Men det är konstigt hur allt ändå rullar på. Ekonomin går på högvarv, arbetslösheten sjunker och alla jobbar på som vanligt. AB Sverige fungerar alldeles utmärkt. Behöver vi egentligen någon regering?

Annons: