Skogsmästaryrket lockar

I årets kull på Skogsmästarskolan är det 18 tjejer som går utbildningen – fler än någonsin. På bilden saknas dock tre av dem. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

På Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg har man slagit ”all time high” när det gäller antalet tjejer på utbildningen. Årets kull av elever består till 37 procent av kvinnor – det vill säga 18 av 49 studenter. På skolan har man jobbat intensivt för detta i många år – bland annat genom skogskursen för tjejer under sommaren. Allt sammantaget verkar ha gett resultat.

Annons:

Börje Börjesson, universitetsadjunkt vid Skogsmästarskolan, tycker det är glädjande med så många tjejer på utbildningen.

– Vi har jobbat i många år med att få en jämnare könfördelning och studenter med olika bakgrunder. Det skogliga är och har varit en manlig bastion och antalet kvinnor har stadigt legat på 20 procent vid varje intagning. I år har vi nästan dubblat antalet, säger Börjesson stolt.

Han säger att det numera inte finns några hinder för att vara tjej i branschen.

– En gång var det ett hårt yrke att arbeta i skogen men numera är det högmekaniserat och högdigitaliserat vilket säkert kan ha bidragit till att antalet kvinnor ökat.

Aktiviteten Skogskurs för tjejer som arrangeras varje sommar just för att öka intresset för utbildningen bland tjejer har även den gett resultat.

– Ja, en del har sökt sig hit via den.

Två av de 18 tjejerna som går första året av tre är Petra Ek från Enköping och Camilla Christensson från Västerås. Båda har gått det så kallade basåret vilket ger en platsgaranti för att gå skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg. Petra gick basåret på Jälla och Camilla i Värnamo. Detta trots att ingen av dem har någon skoglig bakgrund.

– Nej, inte så värst mycket, men jag trivs att gå i skogen, säger Petra.

– Nej, jag har inte heller någon skoglig bakgrund, säger Camilla.

Petra säger dock att hon alltid velat jobba inom lantbruk eller med skog och att hon hamnade på skogsmästarutbildningen beskriver hon som en slump.

– Jag sökte runt på nätet och jag visste inte att det finns en skoglig utbildning. Det var så jag hittade det skogliga basåret på Jälla.

– Nästan alla som går här har gått basåret, flikar Camilla in.

Börje säger att det är just via det skogliga basåret som man attraherar tjejer att bli nyfikna på branschen.

– Vi vill ha en mix av eleverna vilket vi lyckats bra med i år.

Hade då Petra eller Camilla funderat på en annan skoglig utbildning – exempelvis jägmästarutbildningen?

Jag hade hört talas om den men där är det andra behörighetskrav, säger Camilla.

Det finns ett skriande behov av skogsmästare så de som går utbildningen är i princip anställda direkt efteråt.

– Ja, tjejerna sugs upp som killarna – många företag vill ha en blandning av män och kvinnor, säger Börjesson.

Och det är både Petra och
Camilla medvetna om.

– Det ser ljust ut – det behövs mer kvinnor i branschen – människor med olika erfarenheter, tycker Camilla.

Båda bor i studentrum i Skinnskatteberg och trivs på den lilla orten.

– Det är kul att klasskompisar är ens grannar, skrattar Camilla.

De tycker att utbildningen kan vara intensiv ibland men att det bara är roligt. Dessutom framhåller de sammanhållningen i klassen som något väldigt positivt. Camilla som är från Västerås jämför med hur det skulle vara att gå på Mälardalens högskola.

– Där känner man ju nästan ingen, här är det i mindre skala vilket bidrar till en bra känsla.

– Vi tar in 50 nya elever per år och vi rullar runt på mellan 130-150 elever. Det är bra för utbildningen med tjejer men det är en lång väg innan det är jämställt i branschen, konstaterar Börje Börjesson.

Annons: