Här har det inträffat dödsolyckor i Västmanland

Fakta: Transportstyrelsen. Karta: Annette Grandin
Textstorlek:

I hela Sverige dog 325 personer i trafiken år 2018 enligt Transportstyrelsens preliminära siffror. År 2017 dog 253 personer, år 2016 270 personer, år 2015 259 personer och år 2014 270 personer. I Västmanland omkom 8 personer i trafiken år 2018.

Var någonstans i Västmanland dödsolyckorna inträffade går att se på kartan ovan. Där finns också olycksstatistik beträffande några av Västmanlands mest trafikerade vägar.

Nationellt har det skett en märkbar ökning av antalet dödsolyckor under förra året.

– Den dramatiska utvecklingen gör det svårt att nå målet som sattes upp år 2007, om en halvering av antalet döda i trafiken fram till år 2020 skriver Transportsstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam i ett pressmeddelande.

– Det finns verkligen anledning att fundera på vad vi kan göra framåt för att hejda den här utvecklingen och allra helst vända den fortsätter han.

I pressmeddelandet pekar generaldirektör Jonas Bjelfvenstam ut några generella orsaker till många svåra olyckor.

– Det handlar som så ofta förr om hastigheter. Vi har en hastighetsefterlevnad som är usel, skulle jag säga.

Jonas Bjelfvenstam nämner specifikt en oroande hastighetsutveckling i yrkestrafiken. Han nämner också nykterheten i trafiken och att regelefterlevnaden även där ligger på en låg nivå.

Den vanligaste formen av dödsolycka i trafiken i Sverige år 2018 var singelolycka med motorfordon. Just den typen av olyckor var ökade dock inte nämnvärt under år 2018. Den stora ökningen ses istället i antalet mötesolyckor med dödlig utgång.

Risken för att en olycka leder till allvarliga personskador eller får dödlig utgång är betydligt mindre på vägar som är mötesseparerade enligt all tillgänglig forskning.

Infrastrukturminister Thomas Eneroth nämner just mötesseparerade vägar i en kommentar till TT angående Transportsstyrelsens statistik.

– Det krävs mer ordning och reda på våra vägar . Det kan handla om att skapa säkrare vägar genom exempelvis mötesseparering, trafiksäkerhetskameror och ökat vägunderhåll är Thomas Eneroths kommentar.

I Sverige som helhet omkom flest personer omkom på vägarna i juli månad. Semestertider leder alltid till ökad trafik, vilket i sig ökar risken för olyckor. Men den ovanligt varma sommaren bidrog också till att människor var ute mer och åkte längre sträckor.

Fakta Trafikåtgärder

På tre av fyra vägar är åtgärder inplanerade.

Väg 56 Västjädra – Kvicksund. Här ska man bygga om till mötesfri landsväg med mitträcke. Förslag till vägplan är framtaget och är nu inne i granskningsskedet. Några förberedelser inför ombyggnaden gjordes då Kvicksundsbron tillfälligt var avstängd för reparation.

E 18 mellan Västjädra och Köping: Sträckan är 2, 5 mil och kommer att byggas om från motortrafikled till motorväg.  Just nu arbetar man med att upprätta en vägplan. Ombyggnaden kan inledas tidigast år 2022. År 2025 eller 2026 kan motorvägen vara helt utbyggd.

Väg 250 mellan Köping och Kungsör: Här är det planerat att bygga om till mötesfri landsväg med mitträcke och genomföra andra åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet. Planering pågår.  Personer som är boende och verksamma utmed vägen har kraftigt protesterat mot planerna på mitträcke.

Riksväg 66 mellan Västerås och Fagersta: Inga projekt finns inplanerade hos Trafikverket. Detta är redan mötesfri landsväg. Men fyrvägskorsningen Bergslagsvägen / Riksväg 66 är skyltad som olycksdrabbad korsning från Ramnäshållet och hastigheten är nedsatt från 100 till 70 vid korsningen.

Källa: Trafikverket och Transportsstyrelsen

Fakta STRADA 

Transportsstyrelsen påpekar att rapporteringen i STRADA kan släpa efter upp till två månader och därför ska den ses som preliminär. Siffrorna angående antal olyckor på specifika vägar i Västmanlands län omfattar kanske därför inte alla olyckor som inträffade i november och december år 2018. Dödsolyckan vid plankorsningen i Hökmora utanför Norberg finns till exempel ännu inte med i statistiken. Transportsstyrelsen påpekar också att siffrorna enbart omfattar de olyckor STRADA fått kännedom om och att bortfall därför kan förekomma.

Så fungerar STRADA: Transportsstyrelsens informationssystem STRADA bygger på uppgifter från två håll, polis och sjukvård. Dels kommer informationen från polis som var på plats vid olyckstillfället och dels från sjukvården som ger en bild av skadegraden genom diagnoser av patienter.. Sjukvården fångar upp många av de oskyddade trafikanter som polisen inte får kännedom om  får kännedom om , som fotgängare, cyklister och mopedister.

Informationssystemet är resultatet av att regeringen gav dåvarande Väg-verket i uppdrag att utveckla trafikskadestatistiken  för att bland annat effek-tivisera det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet.

Källa: Transportsstyrelsen