Ett besök i landet ”som inte finns”

Textstorlek:
Annons:

Nordcyperns turkiska republik

Nordcypern är en statsbildning som endast erkänns av Turkiet. FN införde sanktioner när statsbildningen bildades 1983 . Man kommer hit med flyg endast via Istanbul. All postgång går via Turkiet. Försök från resebyråföretag (Apollo) att etablera sig på norra delen av ön möttes att starkt negativa känslor från grekcyprioterna så idag får man ta sig hit på egen hand eller via ett litet privat reseföretag. Det finns fler turkcyprioter i USA, England och Australien än på Cypern. Sedan den turkiska truppinvasionen och ockupationen 1974 har emellertid mellan 60 000 och 120 000 så kalade bosättare från turkiska fastlandet bosatt sig i de av grekerna övergivna byarna på norra delen. Öns demografiska balans har ändrats och det skapar nya problem. Turkcyprioterna röstade emellertid ja till återförening enligt den så kallade Annanplanen. Men grekcyprioterna sa nej. Problemen kvarstår och ingen lösning är i sikte. Den nordliga delen är fattigare, hit kommer ingen massturism, man är helt beroende av stöd från Turkiet.

Vi besökte Famagusta och den sedan 1974 övergivna hotellstadsdelen med 33 övergivna hotell bakom taggtrådshinder. Ingen lösning är i sikte.

Utgrävningarna i Salamis är vackert belägna i mimosaskogen beskådades tillsammans med några turkcypriotiska förskolebarn. Här finns hur mycket som helst att utforska. Inga arkeologer vågar dock medverka i officiella utgrävningsprojekt på grund av FN-bojkotten.

 

De få turister som kommer till Norra Cypern hamnar mestadels i Kyrenia. En hamnstad på nordkusten inklämd mellan havet och de taggiga femfingerbergen med sina medeltida korsfararborgar. Den venetianska hamnen är det stora dragplåstret i Kyrenia. En halvcirkel kantad av bra restauranger. I hamnens östra del reser sig det väldiga citadellet med sina vackra sandstensmurar. Här finns museer som bland annat innehåller ett skepp som är daterat till 389 före Kristus, vilket lär göra det till världens äldsta bevarade seglande skepp. I Kyrenia finns en rätt stor koloni britter. Ovanför Kyrenia ligger den vackra bergsbyn Bellapais där vi bland annat beundrade ”lättjans träd”. I Bellapais skrev Lawrence Durell klassikern ”Bittra citroner”, en roman om Cypern som också speglar motsättningarna mellan grek- och turkcyprioter.

För att bryta isoleringen av norra Cypern har fem universitet startats här med studenter från hela mellanöstern. Nu finns här 25 000 studenter.

Karpazhalvön i norr är medelhavets mest oförstörda område och är områdets verkliga pärla. Här finns milslånga och nästan öde stränder där havsköldpaddorna kan lägga sina ägg i fred. Här kan vår lilla grupp bada i 24-gradigt varmt hav alldeles ensamma. Vid vägs ände ligger det grekisk ortodoxa klostret Apostolos Andrehas med dess undergörande källa. Hit kommer också grekcypriotiska besökare för att beundra ikoner och köpa en flaska med det undergörande vattnet. En viss kommersialism har också uppstått kring klostret. På Karpashalvön finns också flockar av vildåsnor. I byn Dipkarpaz på Karpaz samsas grek- och turkcyprioter rätt väl. Här finns både grekisk skola och grekiskt bykafé. De greker som lämnade Karpaz har ersatts av fattiga turkiska bönder från Anatolien.

I båda delarna av Cypern vårdas krigsminnena. Den andra sidans övergrepp betonas. I alla turkiska byar på nordsidan står Kemal Atatürk, ”Turkiets fader”, staty.

Vår turistgrupp deltar också i olivplockning under lättsamma former. Vi får följa hela den industriella processen och kommer nära dem som arbetar med denna i medelhavsområdets klassiska naturprodukt. Efter fullgjort arbete njuter vi av att plocka en annan klassisk medelhavsfrukt, granatäpple. Som avslutning på denna trevliga dag äter vi en utsökt lunch på fabriksområdet med traditionella turkiska rätter.

 

Sammantaget är Norra Cypern en pärla. FN- bojkotten och grekcyprioternas fiendskap har till en del lamslagit näringslivet och gjort att ingen massturism har nått området. Här finns alltså några av Medelhavets bästa och längsta sandstränder där du kan vandra kilometervis utan att möta en annan människa. Norra Cypern vimlar också av kulturella minnesmärken. Människorna är vänliga. Ön är visserligen militariserad men i betydligt mindre utsträckning än för ett antal år sedan enligt uppgift.

Artikelförfattaren har vid besök på den södra delen av ön hört deras version av konflikten. Över tid verkar det emellertid som grekcyprioterna som tidigare var ”good guys” nu förvandlats till ”bad guys”. Det var grekcyprioterna som motsatte sig en återförening i folkomröstningen för några år sedan. Ett resultat som förvånade omvärlden. Nu verkar konflikten ”gått i stå”. Andra konflikter som den i Syrien dominerar agendan. Grekland har stora ekonomiska problem. Turkiet är nu en regional stormakt. Den äldre generationen på båda sidor ”vårdar” dock sina krigsminnen. Etnisk rensning ägde rum här innan begreppet blev känt på Balkan. Vi besökte bland annat en liten turkisk by där samtliga män hade avrättats. Religionen spelar en viss roll. I söder finns den grekisk-ortodoxa kyrkan, i norr den moderata form av islam som idag kännetecknar Turkiet.

Kyreniabergens gigantiska turkcypriotiska flagga som syns över stora delar av södra delen är också en mycket negativ symbol för många grekcyprioter och håller konflikten vid liv. Hoppfulla tecken är dock de gränsövergångar som öppnats och att turkcyprioter arbetar på den grekiska sidan i huvudstaden Nicosia. Den yngre generationen i både syd och nord uppges också vara mycket trötta på konflikten och definitivt vara för en återförening.

 

Rolf Karlman

Annons: