Lågsäsong men full aktivitet på gården

Textstorlek:

När jag i mitten av mars besöker Svånö gård i Rytterne, täcks det flacka landskapet runt gården av snö. Vinden biter mig i kinderna samtidigt som solen gör sitt bästa att värma. Jag har klätt på mig ordentligt för vi ska ut och granska ett skogsområde som kanske ska avverkas.

Annons:

Vintern är lågsäsong på mjölkgården. Men det betyder inte att familjen Sommar, som driver gården, sitter sysslolösa. De dagliga rutinerna med de runt 130 korna fortsätter förstås, inklusive leveransen av mjölk. Däremot finns det tid för sådant som kanske inte hinns med annars, speciellt under vår och höst när det är som mest att göra.

Liksom många lantbrukare äger familjen Sommar en del skog, runt 140 hektar. Mjölkkorna ger förvisso deras huvudsakliga inkomst med skogen som komplement. Vintern ger en del tid till att se över skogsbeståndet och planera för kommande avverkningar och röjningar. På vad sätt bidrar skogen till gårdens verksamheten, frågar jag.

– Det kan man undra. Det är som en slags bank, som man bygger upp och ibland får man hämta ut lite pengar, förklarar Ingrid Sommar.

Johan Sommar berättar att skogen normalt ökar i värde varje år och desto mer man sköter om den desto mer ökar den i värde. Idag ska vi dock ut och titta på ett parti skog som de tror måste avverkas för granarna där dör av någon anledning. Då är det inget att vänta på längre, skogen kommer bara tappa i värde om den inte avverkas.

Johan Sommar, Alexander Post, Ingrid Sommar och Henrik Sommar stannar till för att se var gränserna går för det skogsområde där avverkning planeras.

Alexander Post, skogsinspektor på Mellanskog, kommer ledsaga oss genom skogen. Han har efter samråd med familjen Sommar anmält skogsområdet för avverkning till Skogsstyrelsen.

– Vi har grovanmält för avverkning. Nu ska vi titta på skogen, hur den ser ut, hur den mår, och sen måste vi komma överens om familjen om vi ska avverka, säger Alexander.

Efter en pratstund över fika ger vi oss ut i det solindränkta men kalla landskapet. När vi går där i skogen pratar de andra med varandra och pekar på olika träd. Jag försöker hänga med i vad de diskuterar. Tydligen ser de mycket som jag med mina otränade ögon inte uppfattar. Vad tittar ni efter, frågar jag efter ett tag.

–Vi tittar hur skogen mår. Man ser många granar som inte har någon krona kvar. Man ser hur träden mår egentligen, man ser vilka träd som kommer dö, förklarar Alexander.

När skogen inte växer längre, när det inte finns någon positiv värdetillväxt, då är det dags att avverka, inflikar Johan Sommar.

– Det händer inte så mycket mer här. När trädet har försvagats tar insekterna över och avslutar jobbet, då går det fort. Då tar det bara kanske 1–2 år sen är det helt dött, konstaterar Alexander.

Alexander Post och Ingrid Sommar ser över det område med skog som de planerar att avverka.

Jag märker att förutom det rent ekonomiska värdet har skogen har också ett känslosamt och sentimentalt värde. Ingrid pekar ut ställen i skogen när vi går runt. Där borta plockade jag bär med min pappa, berättar hon. Där borta växer blåsippor på våren, säger hon och pekar på ett annat ställe. Det är tydligt att deras band till skogen runt gården består av mycket mer än den inkomst den genererar.

När jag lämnar Svånö gård för den här gången återgår familjen Sommar till den dagliga driften av gården. Alexander åker tillbaka till Mellanskog för att sätta samman en avverkningsplan. Om det blir avverkning under året som vi följer gården så återkommer vi säkert till skogen.

Du kan läsa alla artiklar i serien här.

Annons: